Jessli

dagen D alltså, allt känns inte underbart trots att jag är kär men jag skyller inte på ngt, det är helt enkelt så att den här dagen är som alla andra! man vaknar på morgonen å tar itu me alla måsten, städar,tvättar, lagar mat å väntar på att klockan ska slå kväller så man får korka upp utan att klassas som alkolist :)

justja fredag den 13.e e över å förrutom 2 läkarbesök å en rejäl vurpa i kycklingflott igår på jobbet så klarade jag mig oskadd! det lära firas med några flaskor vin tillsammans me baby, linnet å johan(som han tydligen heter :) å ne det var inget försök till matchmaking från min sida.. bara ett sammmanträffande;P

 nu ska jag laga lite god mat å mysa ngn timme me min gobit sen bär det iväg till kex på fest. i år har våran årliga allahjärtansdagfest flyttats till smedsgatan, känns helt okej att lämna över facklan .. för mig betyder det att jag kan dricka en massa å bete mig illa utan att få ta smällarna imorgon bitti när man vaknar i ngt liknande ett slagfält!
kom att tänka på vår första fest på tappade götgatan, ngt förändras den kvällen å jag tror aldrig jag riktigt hämtade mig:) det var början på oss... jag, kex å linnet<3 helt klart min bästa allahjärtansdag date nånsin! tyvärr tyckte min hyresvärd inte att den festen va fullt lika kul å gav mig saftiga böter för ett förstört golv när jag flyttade därifrån.. surgubbe.

have a nice one!

det är inte ofta jag är ensam sen jag blev sambo men ikväll ärr min sambo å lirar kula medan jag stannar hemma å laddar för jobb imon! jaa visst kan det verka tråkigt men jag älskar mitt jobb så det gör inget att vardagen är vit som snö vecka ut å vecka in. faktum är att jag njuter av ensamheten ikväll, jag är en tänkare men mina tankar stannar lixom av när erik e hemma så när jag väl blir ensam kastar dom sig över mig.. vad jag tänker på kan jag inte riktigt förklara men det handlar väl mkt om alla omställningar eftersom jag var så oförberedd på att mitt liv skulle se ut så här nu.. jag gillar det men ibland känns det som om jag lever ngn annans liv för jag tappar bort mig lite på vägen. jag är en sån person som alltid tänker sönder saker å ting för att tillslut stå där ensam för att jag tänkte för länge men inte nu, inte den här gången.. den här gången har jag inte tänkt efter alls.. som en klok person sa en gång "hjärtat har sina skäl som förnuftet inte förstår".
kanske kan vara bra att låta hjärtat bestämma en gång för förnuftet har bara lett mig på villovägar tidigare.
jag hittar nog min plats snart , jag måste bara ta mig tid att tänka ibland så jag inte glömmer bort var jag är och varför jag är här!

"vi träffade lixom  på chans
 på något sätt ramla vi in i varann
 å tänk att något jag alltid trott skulle vara så svårt, vara så lätt
 vi träffades lxom på chans
 två katter i skydd från regnet nånstans
 å aldrig har kärlek dämpat mig så
 å jag vet jag är hopplöst svår ibland
 men aldrig aldrig att jag tänker låta något ont hända dig.."

måndag med allt va det innebär, ångest över allt man inte hunnit under helgen och ångest över alla arbetstimmar innan man blir ledig igen... nog för att jag gillar mitt jobb dessa dagar men det här är en tråkig tid på året. det är på tok för kallt ute å jag längtar efter vårens värmande sol så det värker i kroppen... jag behöver sol, värme å grillkvällar för att överleva!

på lördag är det den där dagen på året då ångesten brukar vara störst, den dagen jag velat bannlysa de senaste två åren. i år ska jag spendera den med samma person jag somnat med denna dag de senaste två åren, skillnaden är statusen på våran relation.det här året behöver jag inte ha ångest  för att jag spenderar den me honom.. i år finns det ingen annan jag borde eller vill spendera den med..  Han finns närmast hjärtat!

förresten GRATTIS min nea å välkommen över 25 gränsen, snart e vi 30..suck!

so long